För dig som är kontaktombud


Att vara kontaktombud är en viktig uppgift, som när samverkan är igång inte tar mer än cirka en kvart i månaden. Samverkan mot brott

I områden med många boende kan det vara praktiskt att utse ett huvudkontaktombud som blir den naturliga länken mellan Polis/kommun och övriga kontaktombud. Förutom de uppgifter som kontaktombuden har så har huvudkontaktombudet ansvaret för att hålla uppdaterade kontaktlistor på vilka kontaktombud som ingår i området.

  • Delta i utbildning hos polis/kommun avseende Grannsamverkan.
  • Delta i informationsträffar ordnade av polis eller fastighetsägare.
  • Informera hushållen i det egna området om Grannsamverkan och skapa engagemang för medverkan och löpande ansvara för att hushåll i det egna området får del av ny information. Läs mer här
  • Årligen ha en träff med grannarna i det egna området och diskutera samarbetet.
  • Upplysa grannarna om vikten av att uppfylla kraven för Grannsamverkan och också informera om motiven till varför kraven finns, d.v.s att det krävs samverkan för att det ska fungera och att man kan göra mycket själv för att försvåra för brottslingarna.
  • Till anslutna hushåll fördela dekaler och annan information, från polis, samt kunna hänvisa de boende till blanketter som bland annat Grannlappen, inventarielista och blankett för iakttagelser i samband med misstänkt brott.
  • Informera nyinflyttade om Grannsamverkan, inbjuda dessa att delta och leverera relevant information till dem.
  • Upprätta och löpande uppdatera lista med kontaktuppgifter över de hushåll som ingår i områdets Grannsamverkan. Listan kan alla i gruppen få del av så att ni kan nå varandra vid behov.
  • Hushåll som väljer att stå utanför Grannsamverkan ska finnas med i listningen över hushåll utan kontaktuppgifter. Det är viktigt att respektera om någon/några väljer att stå utanför Grannsamverkan, eller av andra skäl inte vill lämna alla kontaktuppgifter.

Blanketten deltagande hushåll

  • Vara aktiv vid planläggning och uppsättandet av Grannsamverkanskylt/ar i området, samt omgående byta ut trasiga, urblekta eller nedklottrade skyltar (nya skyltar beställs via polisen). Skyltarna ska användas med förnuft och enbart sättas upp vid infarter till bostadsområdet och på andra särskilt viktiga platser (mot eventuell allmänning, vid gemensam parkering etc).

Tips och råd vid skyltning

En effektiv del i Grannsamverkan är att sätta upp skyltar i området för att tydligt markera att här har vi Grannsamverkan och vi hjälps åt att hålla koll på området. Det är polisen eller kommunen som beställer skyltar från Samverkan mot brott och det går bara att beställa den mängd skyltar som rimligen går åt under den närmaste 3-månadersperioden.

När ni ska sätta upp skyltar i området finns det några saker som kan vara bra att tänka på.

  1. Skyltarna ska sitta vid infarterna, vägar och gångvägar, till området.
  2. Det är tänkt att varje område behöver ca 3-5 skyltar
  3. Skyltarna får inte placeras så att de strider mot kommunens byggregler. Kontrollera med kommunen innan ni sätter upp skyltarna.
  4. I flerfamiljshus måste man kontakta fastighetsägaren, om de inte är med och startar upp, för godkännande av placeringen.
  5. Utanför tättbebyggt område är det Länsstyrelsen som ger tillstånd för uppsättning av skyltar.
  6. Om området är placerat så att allmän väg går igenom området så är det i princip inte tillåtet att sätta upp skyltar. Hur brett området är från vägen skiljer sig från område till område så det behöver man stämma av med Trafikverket.

Du kan läsa mer om skyltning vid allmän väg här

En viktig del inom Grannsamverkan är att information om brott sprids från Polisen till dig som kontaktperson och vidare ut till de boende. Idag finns en rad olika kanaler för hur man kan sprida information. Men det är viktigt att komma ihåg att inga elektroniska hjälpmedel ersätter det fysiska mötet mellan grannar och rörelse i området.

Exempel på sådana kanaler är:

  • Brev/lapp i brevlåda
  • Anslag på gemensamma anslagsplatser
  • Maillistor
  • SMS-listor
  • Sociala medier
  • Appar

Varje Grannsamverkansområde väljer själva hur informationen ska spridas. För att nå bästa resultat bör man tänka på följande innan man väljer kanal:

  • Kan alla boende nås av samma kanal? Om inte bör man använda flera kommunikationssätt.
  • Vilken typ av information ska vi delge via kanalen? Tänk på att viss information kan vara känslig och inte bör spridas till fler än nödvändigt.
  • Vem ansvarar för informationen? Det är viktigt att det finns någon som ansvarar för informationen och kan se till att kanalen är ren från exempelvis kränkningar och förtal och som kan ta bort användare som bryter mot regler. Vidare bör man i sin grupp komma överens om ifall det ska vara ok eller inte med reklam i kanalen.
  • Hur säker är kanalen? Kan obehöriga nå informationen? Man bör säkerställa att kanalen man kommunicerar genom är säker så att inga obehöriga nås av information om personuppgifter eller vem som är bortrest etc. För denna typ av information bör man använda andra kanaler.

Vid pågående brott ska alltid Polisen kontaktas på 112. Tips om brott lämnas till Polisen på telefon 114 14.

Vid misstanke om brott

När någon bryter mönstret i ditt område är det viktigt att du håller hög uppmärksamhet och noterar det du ser, till exempel signalement, registreringsnummer på obekant bil etc. Ta hjälp av blanketten Iakttagelser (Länk till blankett). Du kan tipsa polisen på 114 14. Det är också viktigt att du gör dig synlig och försöker skapa kontakt, till exempel kan du hälsa på en obekantperson. Om personen/personerna är brottslingar kan de avbryta när de inser att de blivit sedda.

Vid påbörjat angrepp

Vid påbörjat angrepp, larma alltid polisen på 112, gör dig synlig, notera signalement och annat du ser. Gör observationer och möt tillkallad polis. Informera ditt kontaktombud och dina grannar. Ingrip inte handgripligen om du inte är helt säker på att lyckas, du riskerar att själv mötas med våld. Lagen ger dig rätt, men inte skyldighet att ingripa. Du har rätt att ingripa mot brott enligt Rättegångsbalken, RB24§7, så kallat envarsingripande. Envarsingripande av ungdom under 15 år sker med stöd av Lagen om unga lagöverträdare, LUL paragraf 35.

Efter ett begått brott är det bra om du kan hjälpa den drabbade och ställa upp som vittne.

OBS! Beakta alltid den risk du själv utsätter dig för om du har för avsikt att ingripa mot en gärningsperson. Vi rekommenderar att du vid upptäckt av ett brott först larmar Polisen och därefter iakttar och noterar tills polis anländer.

Blanketter


  • Connector.Connector.

    Deltagande hushåll

    Läs mer

  • Connector.Connector.

    Grannsamverkan i praktiken

    Läs mer

  • Connector.Connector.

    Grannlappen

    Läs mer

  • Connector.Connector.

    Inventarielista

    Läs mer

  • Connector.Connector.

    Iakttagelser

    Läs mer

  • Connector.Connector.

    Godsbeskrivning

    Läs mer

Spridning av information

Det är väldigt viktigt att man inte sprider information inom gruppen som kan kränka en annan person.
Det är inte tillåtet att sprida information om enskilda personer eller uttrycka sig kränkande om grupper av människor.

Anmäl till polisen

Vid pågående brott ska alltid Polisen kontaktas på 112.
Det är också viktigt ur samhällssynpunkt att alla brott anmäls. Polisanmälan gör du via www.polisen.se eller per telefon, 114 14.

Gör en polisanmälan

Det är viktigt ur samhällssynpunkt att alla brott anmäls. Polisanmälan gör du via www.polisen.se eller per telefon, 114 14. Dessutom är det så att brottet i regel måste polisanmälas om du önskar ersättning från ditt försäkringsbolag för stulet gods eller förstörelse. På Polisens hemsida finns även blanketter som du använder för att fylla i de föremål som blivit stulna.

Godbeskrivning

För att ge polisen bästa möjliga förutsättningar att lösa ett inbrott bör ingenting röras innan brottsplatsundersökning utförts. Vid bostadsinbrott skickas normalt polis till platsen. De tar upp en formell polisanmälan, säkrar spår och förhör vittnen. Om säkrade spår och ledtrådar inte direkt leder till någon misstänkt, kan det innebära att utredningen läggs ner. Detta upplevs av många drabbade som mycket frustrerande, vilket i en del fall kan bero på att man tolkar detta som att polisen ”inte bryr sig” och att man aldrig kommer att försöka få fast de skyldiga.

I praktiken innebär nedläggningen att utredningen är vilande i avvaktan på information som kan leda undersökningen framåt. Polisen tar upp utredningen igen om något nytt framkommer i ärendet. Ofta kan det handla om att en gripen tjuv kan bindas till flera andra brott i efterhand eller att man hittar några av de stulna sakerna. Du kan skicka eller faxa ”Iakttagelseblanketten” till Polisen. Tala med dina grannar om händelsen – alla iakttagelser runt brottet är viktiga. Genom blanketten kan du på ett enkelt sätt ge polisen information som kan leda undersökningen framåt.

Olika brott drabbar olika hårt och vissa personer drabbas hårdare än andra av samma slags brott. En del brott som att få sin bil stulen kanske mest utlöser irritation. Inbrott i bostaden kan däremot upplevas som både allvarligt, skrämmande och kränkande. Vetskapen om att någon varit inne och rotat bland ens saker kan kännas svår att bära. Ibland kan man drabbas av skamkänslor trots att man inte har något att skämmas för.

Vanligt är också att man känner en uttalad ilska mot gärningsmannen. Det är därför viktigt att få prata ut ordentligt. Först därefter är det möjligt att skapa sig en mer nyanserad bild av vad som hänt. Behovet av hjälp från omgivningen varierar. Naturligtvis är det inte bara juridisk hjälp som behövs utan många gånger också ett personligt stöd i någon form. Du kan då vända dig till Brottsofferjouren, som också kan förmedla kontakten till terapeutisk hjälp om du känner att du behöver sådant stöd.

I hemförsäkringen ingår ett rättsskydd. Det innebär att försäkringen kan ersätta dina kostnader för ombud i samband med en tvist om t ex ett skadestånd. I allmänhet innebär försäkringsvillkoren att du får betala en viss del av kostnaden själv i form av självrisk. Om du saknar hemförsäkring och rättsskydd kan du ansöka om rättshjälp.
Den som begår ett brott är i princip skyldig att ersätta de skador som brottet orsakar. Detta kallas skadestånd. Det är du själv som ska kräva skadestånd av den som vållat skadan. Skadeståndskravet prövas i regel samtidigt som domstolen tar ställning till om den åtalade är skyldig till brottet. Du kan begära hjälp av polis, åklagare och Brottsoffermyndigheten i skadeståndsfrågan. Om du vill ha ersättning för skor du lidit till följd av ett brott bör du därför meddela detta redan när du förhörs av polisen. Du bör då också säga om du vill ha hjälp med skadeståndsfrågan.

Om domstolen dömer den åtalade att betala skadestånd till dig, innebär det inte att skadeståndet automatiskt kommer att betalas ut. Ofta betalar inte gärningsmannen frivilligt det han/hon ålagts att betala. Då kan du få hjälp av Kronofogdemyndigheten med indrivning av skadeståndet. Domstolen skickar automatiskt en kopia av domen till kronofogden, som efter en tid tar kontakt med dig och frågar dig om du vill ha hjälp med indrivningen. Om du vill det ska du skriftligen meddela detta till Kronofogdemyndigheten. Förfarandet hos Kronofogdemyndigheten är kostnadsfritt för dig.

Om det efter Kronofogdemyndighetens undersökning visar sig att gärningsmannen saknar förmåga att betala skadeståndet eller om gärningsmannen är okänd, kan det ändå finnas möjligheter för dig att få ersättning. Om du har en hemförsäkring ger den t ex ersättning vid stöld och normalt också vid överfall. Ditt försäkringsbolag kan lämna information om när du kan få ersättning från din försäkring.

Här hittar du filmer om Grannsamverkan. Dels om vad Grannsamverkan är och hur du startar, men det finns även en rad filmer som beskriver hur du kan säkra upp ditt hem genom förebyggande åtgärder såsom mekaniska skydd och larm. Filmerna finns förutom på svenska, på arabiska, engelska och somaliska.

Till filmerna