Våld i nära relation
Våld i nära relationer är vanligare än många tror och är ett stort samhällsproblem som drabbar både vuxna och barn. Som granne eller närstående kan du göra en avgörande insats – din uppmärksamhet och vilja att agera kan ibland rädda liv. Vi listar tidiga varningstecken att vara uppmärksam på.
Våld i nära relation defineras som handlingar som innefattar fysiskt, psykiskt, digitalt sexuellt eller ekonomiskt våld, som utförs mot en nuvarande eller tidigare partner.
Att knacka på, be om hjälp från andra grannar, informera hyresvärden eller kontakta myndigheter är några av de sätt du kan bidra till ökad trygghet i ditt hus eller grannskap. I akuta situationer är det alltid bättre att agera en gång för mycket än en gång för lite.
Erika Gyllenswärd är polisinspektör och verksamhetsutvecklare för brott i nära relationer på Noa.
– Vi vet att det så gott som alltid finns personer i den våldsutsattas eller våldsutövarens närhet som känner till våldet som sker i en relation. Det kan vara vänner, anhöriga, arbetskamrater eller grannar. Min uppmaning är att lära er varningstecken för våld i nära relation, reagera och agera, säger Erika.
Högtider och semestrar – en riskperiod
Ofta eskalerar våldet vid förändringar i relationen såsom separation eller graviditet, eller vårdnadstvist. Även under perioder som jul, nyår och sommarsemester ökar ofta våld i nära relationer. Familjer spenderar mer tid tillsammans, vilket kan göra det svårare för den som är utsatt att hitta en trygg plats, exempelvis på jobbet, i skolan eller genom fritidsaktiviteter.
Samtidigt minskar möjligheten för kollegor, klasskamrater eller tränare att uppmärksamma tecken på våld, såsom fysiska skador, oro eller stress. Här kan din vaksamhet som granne eller närstående vara avgörande.
Vad du kan göra som granne eller närstående:
- Knacka på hos grannen och fråga hur det är, en enkel fråga kan göra stor skillnad
- Sök stöd från andra – ibland känns det tryggare att agera tillsammans med fler grannar eller kontakta hyresvärden
- Kontakta polisen om situationen är akut eller hotfull. Ring alltid 112 vid fara
- Anmäl till socialtjänsten om du misstänker att barn far illa, du kan göra detta anonymt om du vill
- Starta Huskurage i ert bostadsområde
Vikten av att våga bry sig
Även om din oro visar sig vara obefogad är det alltid bättre att ta det säkra före det osäkra. Många tvekar av rädsla för att ha uppfattat situationen fel eller tror att någon annan redan har agerat. Men om alla tänker så kan konsekvenserna bli förödande.
Ditt engagemang kan förhindra allvarliga situationer och rädda liv. Tänk på att det inte handlar om att ta över ansvar – det handlar om att göra skillnad där du kan.
– Bry er av omtanke! Många beskriver inte våldet som det värsta, utan det värsta var alla runt omkring som visste men som inte gjorde något, säger Erika Gyllenswärd.
Tidiga varningstecken på våld i nära relation
- Snabbt försök att etablera en fast relation, t.ex. genom att flytta ihop, förlova sig eller gifta sig
- Kontrollerande eller svartsjukt beteende, t.ex. åsikter om partnerns klädval, sociala kontakter eller rörelsefrihet
- Nedlåtande jargong, kränkande ord och respektlöst beteende, ofta på partners bekostnad i offentliga sammanhang
- Våldsutövaren har ofta en förlegad syn på könsroller och negativ attityd mot kvinnor
- Våldsutövaren visar tecken på psykisk ohälsa, hot om suicid eller missbruksproblem
- Kraftiga humörsvängningar hos våldsutövaren
- Våldsutsatta uppvisar skuldkänslor, låg självkänsla och isolerar sig från sina egna vänner och familj
Om Huskurage
Precis som Grannsamverkan bidrar Huskurage till att minska risken när det gäller inbrott är Huskurage en våldspreventiv metod för att förebygga brott i nära relation. Huskurage är gratis att införa och det finns bra information att hämta på deras hemsida:
Viktiga nummer:
112 – Vid omedelbar fara eller akut situation.
114 14 – För att anmäla brott eller om du behöver rådgivning från polisen.
1177 – Sjukvårdsrådgivning.
116 006 – Brottsofferjouren – stöd för dig som utsatts för brott.
020-50 50 50 – Kvinnofridslinjen – stöd vid fysiskt, psykiskt eller sexuellt våld. Samtalet är gratis och anonymt. Tolk finns.
020-52 10 10 – Terrafem – stödtelefon för kvinnor med utländsk bakgrund.
08-30 30 20 – Mansjouren – för samtalsstöd kring relationer och andra frågor.
020-66 77 88 – Preventell – hjälplinje vid oönskad sexualitet.
020-555 666 – Välj att sluta – för dig som riskerar att skada någon du älskar.